LEXIKON
Wollen Sie mehr wissen über Schweden – auch abseits vom Tourismus? Im Lexikon gibt es dazu weitreichende Information. Wie ist die Thronfolge der schwedischen Monarchie geregelt und warum feiert man das Midsommar-Fest? Wie bereitet man einen echten schwedischen Glögg zu und wie fragt man auf Schwedisch nach dem Weg?
SCHWEDISCHE LIEDER
Es gibt in Schweden eine ganze Reihe von sehr populären Liedern – anbei eine kleine Auswahl davon
Jag trivs bäst i öppna landskap
nära havet vill jag bo
några månader om året
så att själen kan få ro.
Jag trivs bäst i öppna landskap
där vindarna får fart.
Där lärkorna står högt i skyn
och sjunger underbart.
Där bränner jag mitt brännvin själv
och kryddar med johannesört
och dricker det med välbehag
till sill och hembakt vört.
Jag trivs bäst i öppna landskap
nära havet vill jag bo.
Jag trivs bäst i fred och frihet
för både kropp och själ.
Ingen kommer i min närhet
som stänger in och stjäl.
Jag trivs bäst när dagen bräcker
när fälten fylls av ljus.
När tuppen gal på avstånd
när det är långt till närmsta hus.
Men ändå så pass nära
att en tyst och stilla natt
när man sitter under stjärnorna
kan höra festens skratt.
Jag trivs bäst i fred och frihet
för både kropp och själ.
Jag trivs bäst när havet svallar
och måsarna ger skri.
När stranden fylls av snäckskal
med havsmusik uti.
När det klara och det enkla
får råda som det vill.
När ja är ja och nej är nej
och tvivlet tiger still.
Då binder jag en krans av löv
och lägger den vid närmsta sten
där runor ristats för vår skull
nån gång för länge sen.
Jag trivs bäst när haven svallar
och måsarna ger skri.
Jag trivs bäst i öppna landskap
nära havet vill jag bo.
Vårvindar friska leka
Vårvindar friska leka
Och viska lunderna kring
Likt älskande par.
Strömarna ila,
Finna ej vila
Förrän I havet störtvågen far.
|: Klaga mitt hjärta,
Klaga och hör
Vallhornets klang
Bland klipporna dör.
Strömkarlen spelar,
Sorgerna delar
Vakan kring berg och dal. :|
Du ska inte tro det blir sommar
ifall inte nå'n sätter fart.
På sommar'n och gör lite somrigt
för då kommer blommorna snart.
Jag gör så att blommorna blommar
jag gör hela kohagen grön.
Och nu så har sommaren kommit
för jag har just tagit bort snön.
Jag gör mycket vatten i bäcken
sådär så det hoppar och far.
Jag gör fullt med svalor som flyger
och myggor, som svalorna tar.
Jag gör löven nya på träden
och små fågelbon här och där.
Jag gör himlen vacker om kvällen
för jag gör den alldeles skär.
Och smultron det gör jag åt barna
för det tycker jag dom kan få.
Och andra små roliga ställen
som passar, när barna är små.
Och jag gör så roliga ställen
där barnen kan spring omkring.
Då blir barna fulla med sommar
och bena blir fulla med spring.
Du kära lille snickerbo Astrid Lindgren
Du käre lille snickerbo
här kommer jag igen,
nu ä' de'bråttom kan du tro,
nu ä' de' klippt igen.
Refr.
Snickerboa hopp fallera
å' snickerboa hopp fallrej
ä' bra å' ha,
hopp fallera för stackars mig
hopp fallerej
Till snickerboa ränner jag,
när de' ä' nå't jag gjort,
men farsan löper också bra,
fast inte lika fort.
Snickerboa hopp fallera...
De' får blir slut med mina hyss,
har farsan sagt ifrån,
jag gjorde ett alldeles nys,
som visst tog knäcken på.
Snickerboa hopp fallera...
Du käre lille snickerbo,
va' jag ä' glad åt dig,
här sitter jag i lugn och ro,
å' bare viler mig.
Snickerboa hopp fallera...
Hujedamej, sånt barn han var Astrid Lindgren
Hör nu på, govänner, så ska jag för er berätta
vad en gosse gjorde, det är nu längesen,
men nog lever minnet kvar i Smålands sköna dalar,
Katthult Lönneberga, det var den gossens hem.
Hujedamej, sånt barn har var,
ej värre tänkas kan
och Emil var det namn han bar,
ja Emil hette han.
Hör nu på govänner, så ska jag för er berätta
vad vår Emil gjorde en dag i sköna maj.
Upp i Katthults flaggstång hissa han sin lilla syster,
stod sen lungt och såg henna hänga där på svaj.
Hujedamej, sånt barn han var,
fast Ida var rätt nöjd,
ty ingen annan svävat har
på denna höga höjd.
Nästa hyss han gjorde var när han i grönsakssoppan
dök på huvet ner och sen satt där stenhårt fast
uti mor sins soppskål, ty hans öron var för stora,
så det blev att fara till doktorn det med hast.
Hujedamej, sånt barn han var,
tror inte ocksp ni,
att den som blott en soppskål har
vill ej ha gossar i?
Viljen I sen höra så ska jag för er berätta
vad vår Emil gjorde en dag i körsbärsti'n
Det var då han la sig full, och full blev också grisen,
ojoj, det var allt ett par sköna fyllesvin.
Hujedamej, sånt barn han var,
men som godtemplare
stod Emil redan nästa dag
och det var kärt att se.
Vidare, govänner, så kan jag för er berätta
om den sorgens dag, när han lurade sin far
till att köra stortån i en gillrad råttefälla.
Av den stackars stortån blev det ej mycket kvar.
Hujedamej, sånt barn han var,
han hävde samma dag
sju liter paltsmet på sin far
med nya, friska tag.
Och till sist, govänner, så kan jag för er berätta
hur i Trisseboda sin far han låste in.
Stackars far försökte krypa ut igenom gluggen
men blev fast och hang där, tills natten den bröt in.
Hujedamej, sånt barn han var,
den Emil som jag minns.
Nog är ett sånt illdåd mot en far
det grymmaste som finns.
Hör nu på, govänner, inte kan jag ju berätta
alla hemska hyss som vår Emil tog sig för,
men i snickarboden fick han sitta alla dagar,
tänk på det, små barn om ni denna visa hör.
Hujedamej, sånt barn han var,
i hela Småland fanns
ej någon så vild som Emil var
och ingen annan stans
Viljen I sen veta vem som visan diktat haver?
Det är pigan Lina som uti lust och kval
tjänade i Katthult uti sina unga dagar,
ack, vem kan väl räkna de flydda årens tal!
Hujedamej, sånt barn han var,
men nu är han en man,
och vi i Lönneberga har
ej bättre karl än han.
Här kommer Pippi Långstrump Astrid Lindgren
Här kommer Pippi Långstrump
tjolahopp tjolahej tjolahoppsansa
här kommer Pippi Långstrump
ja, här kommer faktiskt ja.
Har du sett min apa,
min lilla söta fina apa,
har du sett herr Nilsson,
ja, han heter faktiskt så
Har du sett min villa,
min Villa Villerkullavilla
vill å vill du veta
varför villan heter så?
Refräng:
Det är inte illa,
Jag har apa och häst och villa,
en kappsäck full med pengar
är det också bra att ha.
Kom nu alla vänner,
varenda kotte som jag känner,
nu ska vi leva loppan,
tjolahej tjolahoppsansa.
Rönnerdahl han skuttar med ett skratt ur sin säng.
Solen skiner på Orrberget. Sunnanvind brusar.
Rönnerdahl han valsar över Sjösala äng.
Hör min vackra visa, kom sjung min refräng!
Tärnan har fått ungar och dyker i min vik,
Ur alla gröna dungar hörs finkarnas musik,
och se, så många blommor som redan slagit ut på ängen!
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.
Rönnerdahl han virvlar sina lurviga ben
under vita skjortan som viftar kring vaderna.
Lycklig som en lärka uti majsolens sken,
sjunger han för ekorrn, som gungar på gren!
-Kurre, kurre, kurre! Nu dansar Rönnerdahl!
Koko! Och göken ropar uti hans gröna dal
och se, så många blommor som redan slagit ut på ängen!
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.
Rönnerdahl han binder utav blommor en krans,
binder den kring håret, det gråa och rufsiga,
valsar in i stugan och har lutan till hands,
väcker frun och barnen med drill och kadans.
-Titta! ropar ungarna, Pappa är en brud,
med blomsterkrans i håret och nattskjorta till skrud!
Och se, så många blommor som redan slagit ut på ängen!
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.
Rönnerdahl är gammal, men han valsar ändå!
Rönnerdahl har sorger och ont om sekiner.
Sällan får han rasta - han får slita för två.
Hur han klarar skivan, kan ingen förstå -
ingen, utom tärnan in viken (hon som dök)
och ekorren och finken och vårens första gök
och blommorna, de blommor som redan slagit ut på ängen.
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.
De' ä' dans på Brännö brygga Text: Evert Taube, Melodie: Lasse Dahlquist
Koss va' de' vimlar av segel i da'
Ä'det kappsegling? Ne de'ä lörda'.
Ja vesst, då förstår jag vatt pojkarna ska'
Dom har enna som ledigt'i da'.
Där seglat Kålle med kubben på svaj
Hej på dej dö! Hur har du det själv då?
De'ä'tjo vad de veftar, kom med om du vill
Ja du vet la var vi lägger till?
Refräng:
Det ä'dans på Brännö brygga
en gammal och kär tradition.
Fullt med publik
och trevlig musik.
Ja va'var en vals utan dragspelets ton.
Och en dans på Brännö brygga
är för många ett stort äventyr
där är glädje och fest
Se där ute i Väst
blinkar Vinga fyr:
Omkväde:
Från Vinga Sand (Dunk dunk dunk dunk dunk)
hörs in till land (Dunk dunk dunk dunk dunk)
blandat med dragspelslåt
dunket från en fiskebåt.
Dansen den går (Dunk dunk dunk dunk dunk)
Hjärtat det slår (Dunk dunk dunk dunk dunk)
Slår för en hjärtevän
och för Bohuslän.
Ada och Beda och Kålle och ja'
tar en vickning i ruffen på »Flory«
och »preppen« den hänger i tamp, som den ska'
men i sällskap med »trallallala«
Kålle som är på ett prima humör
elegant bjuder upp med ett: »Ska vi?«
och med Ada i famn går han in för en dans
som om tyngdlagen alls inte fanns:
Helan går
sjung hoppfaderallanlallanlej
helan går,
sjung hoppfaderallanlej.
Och den som inte helan tar
han ej heller halvan får;
Helan går!
Sjung hoppfaderallanlej.
Nubben å ja
Nubben å ja, nubben å ja
trivs bra ihop, tra lalala la.
Nubben å ja, nubben å ja
ska nu varandra ta.
Den möter mig i munnen min
så blir ja så gla i mitt sinn'.
Sakta utför strupen nu rinn.
Men ack vad tog du nu vägen?
Staffan var en stalledräng.
Vi tackom nu så gärna.
Han vattna' sina fålar fem,
Allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
Stjärnorna på himmelen de blänka.
Två de voro röda,
Vi tackom nu så gärna.
De tjänte väl sin föda.
Allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
Stjärnorna på himmelen de blänka.
Två de voro vita,
Vi tackom nu så gärna.
De va de andra lika.
Allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
Stjärnorna på himmelen de blänka.
Den femte han var apelgrå,
Vi tackom nu så gärna.
Den rider själva Staffan på.
Allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
Stjärnorna på himmelen de blänka.
Innan hanen galit har,
Vi tackom nu så gärna.
Staffan uti stallet var.
Allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
Stjärnorna på himmelen de blänka.
Innan solen månd' uppgå,
Vi tackom nu så gärna.
Betsel och gullsadel på.
Allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
Stjärnorna på himmelen de blänka.
Staffan rider till källan,
Vi tackom nu så gärna.
Han öser upp vatten med skällan,
Allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
Stjärnorna på himmelen de blänka
Lucia-sången
Natten går tunga fjät
runt gård och stuva.
Kring jord som sol'n förlät,
skuggorna ruva.
Då i vårt mörka hus
stiger med tända ljus
Sancta Lucia, Sancta Lucia.
Natten är stor och stum.
Nu hör det svingar
i alla tysta rum
sus som av vingar.
Se, på vår tröskel står
vitklädd, med ljus i hår
Sancta Lucia, Sancta Lucia.
Mörkret skall flykta snart
ur jordens dalar.
Så hon ett underbart
ord till oss talar.
Dagen skall åter ny
stiga ur rosig sky.
Sancta Lucia, Sancta Lucia.